Skriv i Pratbubblan
Pratbubblan
[75]
2013-10-25 19:47
Skrivet av:
benny bergqvist
Skicka e-post till mig
minälskade doter linda
snart kulle du ha fyllt 30 men drogerna ville nåt annat ,men jag vet att du inte behöver kämpa och må dåligt längre. Men du min älskade dotter,vi kommer snart att ses. Men kan du ta hand om farfar o farmor tills vi ses. ÄLSKAR DIG MIN FANTASTISKA DOTTER/PAPPA
[74]
2013-10-16 21:24
Skrivet av:
Mamsen
Älskade Dotter!
Jaha. åren går,alla tror det blir lättare! Håller med chocken är borta men vad finns det kvar?
Sluter mig i mitt eget skal, glad utåt,men blöder inuti!(pappa ser) Var Stark är det man hör.Hur ska jag orka? Du Saknas! Gör så gott jag kan!

Många varma kramizar til Dig!
Ses när min tid är inne!
2013-12-10 16:49
Kommentar av:
Hanna
Man behöver inte vara stark! Och frågan är vad det är att vara stark. Att våga sörja kanske är att vara stark...
[73]
2013-10-15 18:00
Skrivet av:
jesper
Skicka e-post till mig
syskom
Mitt namn är Jesper Sandberg.
jag är 16 år gammal.
för 2 år sedan förlorade jag min storebror i suicid.
Det är verkligen jobbigt och förlora ett syskon och man märker inte förens nu hur man verkligen älskar sina syskon <3
skönt att ha ett chatt forum så man kan prata med andra som förlorat sitt syskon.
2013-12-06 23:30
Kommentar av:
Elisabet Solvang
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Hej Jesper

Du vet väl att det finns en sluten samtalsgrupp för syskon på Facebook?
Sök på VSFB syskongrupp

Mamma till ängeln Malin och till Anna, som är med i Fb-gruppen.
[72]
2013-09-20 21:47
Skrivet av:
Jocke Glad
Kloka ord
Vår situation här på jorden är sannerligen egendomlig.Var och en av oss kommer på ett kort besök utan att veta varför, men ändå tycks vi ibland ana ett syfte.Utifrån vardags livet vet vi dock en sak med säkerhet:att människan är här för andra människors skull,framför allt för deras på vilkas leenden och välbefinnande vår egen lycka hänger.
Albert Einstein
[71]
2013-09-03 13:06
Skrivet av:
Mamma Karin
Älskade Unge
Mina ögon kan skratta
Min mun den kan le
men hur mitt hjärta gråter
kan ingen se.
Saknar dej min älskade Pontus
Jag förstår imte hur jag har klarat dessa fem åren utan dej
Att jag förhuvudtaget lever och orkar ta mej upp ur sängen varje morgon.
Saknaden är stor och sorgen oändlig.
Skulle om så bara för en sekund hålla dej i mina armar och krama dej.
Älskar dej
Mamma
2013-10-15 18:01
Kommentar av:
jesper
Jätte fin skrivet <3
[70]
2013-07-30 18:39
Skrivet av:
Jocke Glad
Jimmy
Jag drömde om Jimmy en natt i Juli. I drömmen blir det overkliga plötsligt så verkligt. Våran vackra, gängliga tonåring stod där framför mig i drömmen och log. Det fanns människor omkring oss och platsen påminde om Lindome centrum. Jag som haft så många tankar, så många frågor om vi någonsin ska ses igen och så plötsligt stod han där. Vad frågar man då, eller vad säjer man??? Så ingen av oss sa något när jag långsamt gick mot honom. Vi bara log och tårarna rann utmed kinderna. Vi omfamnade varandra och båda grät av lycka. Så var drömmen förbi. Kanske var det bara en önskedröm eller en föraning om att vi ska ses igen på en plats bortom fantasins gränser.

Pappa Jocke
2014-01-17 03:14
Kommentar av:
Ingrid Sander-Almqvist
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Jag blev så rörd av din berättelse. Konstigt att jag har haft en liknande dröm om min son. Han dog för svart tre år sedan och i höstas drömde jag att jag var i ett främmande hus, vände mig om och där stod min vuxne son Andreas, tittade på mig med sitt lilla leende. Jag blev så lycklig och sa -men där är du ju, du lever, och jag som har trott att du var död, jag har levt i en mardröm! Han var ovanligt lugn och stillsam, och han sa - klart att jag lever! Vi kramade varandra och jag började gråta av lättnad, då gled jag sakta in i vakenhet, öppnade ögonen och insåg att jag var tillbaka i mardrömmen.
Jag undrar också om det var en slags hälsning, som du säger föraning om att ses igen när det är dags.
Vi kan i alla fall hoppas.
2014-08-27 18:33
Kommentar av:
Hanna
Jag är kristen och då tror man att man kommer mötas i himlen igen, så ni kommer mötas igen, han längtar efter dig och håller ett öga på vad ni gör <3
[69]
2013-07-22 10:12
Skrivet av:
Helle
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Livet efter.........
Älskade, älskade Mårten!
I oktober är det fyra år sedan polisen knackade på vår dörr och informerade oss om att du omkommit i Alice Springs, Australien. Med alla regler och rutiner för flygtansporter mm. blev det två långa veckors väntan innan vi fick träffa dig igen hemma i vardagsrummet. Rummet som du lämnat sex månader tidigare och som du stod och packade i strax innan vi körde dig till Kastrup. Det var långfredag 10 april och jag grät och grät och ingen förstod varför. "Du skulle ju bara ut och uppleva världen lite". Jag grät mig igenom hela den påsken. Nu förstår jag varför! Omedvetet kände jag det på mig vad som skulle hända dig. Innan du vände om för att gå vidare in på flygplatsen sa du: mamma du måste få en extra kram. Den kramen glömmer jag aldrig....... Saknade verkar bli större ju längre tiden går. Energin avtar allt mer och omgivningen förstår inte att vi fortfarande kan må dåligt. "Det är ju så länge sedan nu" Att vi inte orkar med traditioner finns det heller ingen förståelse för och frågan om vi inte saknar vårt hus som vi sålde för att vi inte orkade med det längre, kommer ofta. Vi brukar svara dem som undrar att den som kan sakna ett hus, vet inte vad att sakna vill säga.............Hade en samtalskontakt under drygt ett år, men har fått återuppta den igen då vi själv som människor, människor i vår omgivning och sorgeprocessen har förändrats över tid. Vi försöker ändå göra saker och träffa människor som ger oss energi. Utåt sett ser allt ut som vanligt, men med oss hand i hand i vardagen finns saknaden och tanken på att aldrig få träffa dig igen Mårten. En känsla och tanke som vi måste bli vän med och lära oss leva med...........
2014-01-17 03:24
Kommentar av:
Ingrid Sander-Almqvist
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Jag har också förlorat en son i en olyckshändelse,för snart tre år sedan. Jag känner som er att det är svårt med helger och traditioner, och att de flesta inte förstår att sorgen och saknaden är lika stor nu som då. De tystnar och de blir generade om jag pratar om min påg, de tror att om man inte pratar om honom så tänker jag inte på det. Hur fel de har! Jag blir bara allt ensammare i sorgen på det sättet. Som tur är har jag en bra psykolog som jag träffar ibland, och en dotter som jag någon gång ibland kan tala med. Jag gråter varje dag av saknad, jag lever halva tiden i mina minnen. Så går dag efter dag.
[68]
2013-07-13 23:22
Skrivet av:
Jocke Glad
Jimmy
Jag städade i dag. Både i huset och i mina tankar. Torkade bort smutsiga fingeravtryck efter barnen på dörrar och dörrkarmar. Det kändes som jag städade bort viktiga spår, bevis och DNA. Som att jag utplånade någonting oersättligt. En olustig känsla som gav mig dåligt samvete. Då såg jag ett stort handavtryck på altandörrens fönster. Det var ju så Jimmy brukade "knacka". Dunka med hela handflatan på rutan. Avtrycket fick vara kvar som ett kärt minne. Under kylen hittade jag så en kylskåpsmagnet med texten : Jag älskar dig. Jag tog det som tecken från Jimmy.
[67]
2013-07-04 12:52
Skrivet av:
Björn Hellström
Skicka e-post till mig
Jonas Hellström
Då tre polismän i uniform, bad mig sätta mig ner den 10maj 2013 förändrades mitt liv på en millisekund. Jag frös till is och förblev sittandes. Jag kände en smärta i min kropp som jag aldrig upplevt tidigare och vårt liv kom aldrig att bli detsamma igen. Jag vet att det fanns hundratals människor som älskade dig, men det räckte inte för dig. Du ville inte vara kvar hos oss. Jag saknar dig i varje andetag och klandrar mig själv för allt. Hur skall jag/vi och alla dina vänner orka härda ut denna ofantliga sorg. Jag vill så gärna få ett svar, för jag fattar ingenting. Jag älskade dig av hela mitt hjärta och kommer att sakna dig så länge jag lever. Min älskade son Jonas Hellström
[66]
2013-06-16 22:00
Skrivet av:
Jocke
Båtutflykt Gbg.
Tack alla ni som var med och ordnade båtutflykten i Göteborgs skärgård i dag 16/6. Vi uppskattade det mycket.
//Jocke, Yvonne och Hanna
[65]
2013-05-10 22:43
Skrivet av:
Mamsen
Älskade Dotter!
Du Är En Stor Del Av Dina Vänner Fortfarande!

I Våran Vardag Finns Du Med Alltid Med!

Glömmer Dig Aldrig Älskade Dotter!

Du Var Klokare Än Oss!

Våga Säga Ifrån När Det Verkligen Behövdes!

Älskar, Saknar, Glömmer Dig Aldrig!

Kramiz Mamsen!

Ses När Det Är Dags!

Hoppas Du Står Med Öppna Armar!

Kram Kram!
[64]
2013-04-24 22:57
Skrivet av:
Katarina Lindberg
Skicka e-post till mig
Älskade Alexander
Min älskade son somnade 14 februari och vaknade inte den 15 februari, sorgen och saknaden blir bara mer och mer outhärdlig jag klarar inte mycket mer jag vill inte leva här utan han jag orkar inte finns det hjälp tröst stöd....
2013-05-20 22:05
Kommentar av:
Lisa
Kära Katarina,
Förstår alltför väl... Önskar att jag varit inne och sett ditt inlägg tidigare.
Ring närmaste kontaktperson,alternativt jourhavande präst eller medmänniska för mer stöd.
Du är värdefull för oss andra, tack vare din tragiska erfarenhet kan du lära andra något och berika världen. Du är kunskapsbäraren som vet allt om din son som ingen annan vet. Hedra hans minne genom att berätta hans historia för fler.

Kollar i morgon igen om du skrivit något mer. Kanske kan vi få kontakt så du får berätta mom din son för mig.

Kram Lisa
[63]
2013-04-04 20:56
Skrivet av:
Tonie
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Hej Ingela.
Gå in på VSFB facebook. Där finns alltid någon dygnet runt att "prata" med.
Kram
Tonie
[62]
2013-03-13 09:36
Skrivet av:
Niklas
Prata/skriva
Hej Ingela!

Om du behöver någon att prata med, eller bara skriva med så gör jag det mer än gärna. Det ska sägas att jag inte har drabbats av det du har så jag kommer inte kunna förstå exakt hur du känner, men jag finns här om du vill? Detta gäller för övrigt alla här som behöver någon.

Här finns bra sidor att besöka, som jag rekommender alla som känner att de behöver:

http://www.spes.se/
http://www.1177.se/Stockholm/Om-1177/Om-Hjalplinjen/?ar=True
http://sorgfri.se/info.html
2013-03-19 21:26
Kommentar av:
Ingela Carlsson
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Hej Niklas.

Tack för dina tips!

Jag ska titta närmare på dem

Hälsningar//Ingela
2013-03-22 18:12
Kommentar av:
Inge-May
Skicka e-post till mig
Jag vill gärna diskutera med någon,men allt känns så svårt,vill bara bort från allt,
saknar min son så innerligt,det har gått över sju år men känns som i går.
Är det någon som känner likadant?Blir man någonsin sig lik igen?
[61]
2013-03-04 21:46
Skrivet av:
Ingela Carlsson
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Aktivitete
Önskar att fler ville skriva i forumet
Kärlek//Ingela
[60]
2013-02-22 19:55
Skrivet av:
Ingela Carlsson
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Ängel
Denise

Saknar dig så det gör ont
Min vackra ängel.
Hur ska man orka fortsätta.

Evig kärlek
//Din mor
[59]
2013-02-12 18:41
Skrivet av:
Ingela Carlsson
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Denise
Det är idag sju månader sedan du rycktes ifrån oss.
Vi är kvar här och du är i himlen.
Jag saknar dig oändligt.
Tårarna tar aldrig slut.
Kärlek//Mamma
[58]
2013-02-01 01:44
Skrivet av:
Ingela Carlsson
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Älskade Denise
Desperation är min ständiga följeslagare. Jag vet inte hur jag ska gå vidare. Du underbara dotter är inte längre med oss. Saknar dig så oerhört! Känner av ditt väsen och vill kunna hålla om dig och berätta hur mycket jag älskar dig, Denise.
Jag försöker och är öppen....

Jag älskar dig //Mamma
2013-02-03 14:33
Kommentar av:
Ingela Carlsson
Skicka e-post till mig
VSFB Medlem
Jag drömde en så märklig dröm inatt.
Det var tidig vår och jag var ute och cyklade i min barndoms kvarter. Jag som inte cyklat på 10-15 år.
Jag kände en barnslig förtjusning över att kunna trampa igång en riktigt hög fart och njöt av vinden och solen.

För första gången sedan du dog kände jag någon form av livsglädje och lycka. Jag hade inget dåligt samvete.

Tack min fina flicka!
Jag älskar dig till världens ände //Mor
[57]
2013-01-31 16:49
Skrivet av:
Mamma
Älskade unge
Bara för att man inte syns
så finns man ändå
Mamma älskar och saknar dej Pontus
[56]
2013-01-22 11:41
Skrivet av:
Maria Österberg
Skicka e-post till mig
Min ängel
En ny morgon och dagarna går.
Två månader nu sen du valde att lämna oss.
Jag vet att du inte ville oss illa utan bara få sinnesro.
Du kämpade i tio år i motvind.
Vårt liv blir aldrig som förut för vi kommer alltid sakna dig älskade unge.
Vi fortsätter kämpa för dina syskon och oss själva.
Lättast vore att bara sova och slippa vara med.
Jag försöker så gott jag kan men faller ofta ner i mörker.
Att sorgen ger så många fysiska symtom visste jag inte.
Du underbara kille som gav oss 26 år att minnas.
Älskar dig för alltid mitt barn.
/ mamma